Artikkel
Fakta

Mitt mal u mein oy

Iak har altut hatt a stark trengo til vite var iak kumbr ifran, meine yvarstamblingar u minn haimlauks histório. Det gir mi mair kunt um vaim iak sialv ier u um tiaud runtum mi.. Til ha nim um seine rýtar ier att sét til stódgere si sialv u ains plass pa iordi. Det gir a kenslo av trygghait. Malit ier a sentral raun i óre leiv u malit ier ó ann starkr lenk til det gangne. Výr nytar us av ord u liaudkombinasiónar sum menskar i hundre- u teusindtals ar har breuket.

Da iak vakste upp var iak intresséred av mal, iak tykkte mike um engelsko i skólu u sin leste iak fransko. Ettar ann teid so kvam iak til intressére mi fýr mal yvar lag u leite ekstra kerlaik hade iak fýr di mindar nytne malin, sum var hótede pa att ellar annat sét. Men iak var derimót aldri spésielt bigaistred av gutnisku. Iak tykkte et malit var nokut feult, nokut «bóndugt» u óeuttauget. Iak u meine vinar skiemdes fýr det u výr gerde mange gangar narr av malit u breukte det da výr skudde piane us.

Men fýr umtrent teiu ar sin so sló det mi et iak med sannund ó hade att sleikt aigit minóritétsmal pa mein oy, men iak fýrstó nukk inte riktugt med ann gang vikkinn tilgang óe oymal var. So det ier undar flaire ar sum ann kerlaik til malit har vakst fram - mitt, u alle adre gutars mal - gutnisko.

I mange tiauds augo har inte gutnisko status av att «riktugt» mal, eutn ann dail tenkar et det bere ier ann deialekt av svensku. So har iak med tenkt u trót undar alle ar, til iak sag et gutnisku so teiligt sum 1100-talit skilde si fran di adre nordiske malin bei hisse teidinn, u det fanns keldar u runinskriftar ritne pa gutnisko langt langt tilbakar. Gutnisku hade a aigi histório, vikku pagaumo! Iak hade trót et so sum menn talede pa Gotland hade vakst upp pa sainare ar sum nokun slags failaktugr variant av rikssvensku, a inkorrekt svensko hailt enkelt.

«Pagaumu» av forngutnisko gerde et iak sag malit ýr att annat skynsted. Iak gynnede til sei pa grammatik u sag et det fanns ann mike mair haufermbr men skórligr grammatik enn fýr eksempl i svensku u dansku, u i ordbýkar hittede iak fluks med sýme u veisame ord sum vasken lendede til svensku, dansku ellar tysku. Malit hade fýr mi gat ifran ann slarvdeialekt til att skaist u misfýrstat nordiskt mal.

Idag ier iak innvolvéred i att prósiekt samen med nokle adre i ann kýsl sum haitar Propago, sum gar eut pa til sýke u fa leiv i gutnisko igen. Ettarsum gutnisku har rinket ann faststeldr stavning undar di saineste arin so har det vart óe fyste peno.

Výr kallar de hier nýe gutnisko fýr nýgutnisko. Iak kann fýrtele leite um malit. Pa oyi finns det tvair stýrre gutniske deialektar - faroymalit u storlandsmalit. Nokut ófisiellt gutniskt skriftmal har det inte finnets di saineste trý hundre arin, u menn har ai heldar hatt mainingi til uppferde att sleikt. Det ier fyst pa sainare ar sum ann stavnings-tilfant har garts av Gutamålsgillet - ann annar kýsl sum ó arbaitar fýr gutnisko. Horlains fulk talar pa Gotland ier rét so óleikt si, men výr kann nukk sege et umtrent trýteusind gutar melar ann mair eldar u ósvik gutnisko.

Va sum kumbr til hende med gutnisku di kumnes arin ier hart til sege. Iak skudde vare tepi til tró et att yvarverk kann ské, u um iak skal vare eutug so skudde iak dýme til et malit kannhende ai kumbr til yvarlive. Gutnisko lers inte eut i skólur u da flair u flair svenskar flyttar til Gotland so ier det hart fýr att leitet mal sum gutnisko til teure u live. Men iak velnes et óe arbude kann gere et nokun kumbr til sei pa gutnisko pa att annat sét, u kannhende kann výr sa att froy fýr morgdaginn, even um iak inte skudde fa niaute av skýrdinn sialv.

Anna-Carin Gahm